Telekompaketet

From We Re-Build

Revision as of 10:33, 23 September 2009 by Spectraz (Talk | contribs)
(diff) ←Older revision | Current revision (diff) | Newer revision→ (diff)
Jump to: navigation, search

Contents

English

See Telecoms Package 2nd Reading and Telecoms package.

Swedish

Telekompaketet är ett paket av direktiv som presenterades av Viviane Reding den 13:e november 2007, och som avgör Internets framtid. Stora delar av telekompaketet behandlar normala, vettiga saker, som till exempel hur radiofrekvenser ska delas ut samt hur telekomoperatörer ska arbeta i EU. Andra delar öppnar för att förstöra Internet. Det måste vi stoppa. Två avgörande datum är 29 april och 5 maj.

Telekompaketet ändrar i de direktiv som gäller just nu:

  1. 2002/19/EG (Tillträdesdirektivet)
  2. 2002/20/EG (Auktorisationsdirektivet)
  3. 2002/21/EG (Ramdirektivet)
  4. 2002/22/EG (Direktivet om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster)
  5. Samt en liten snutt i 2002/58/EG (Direktiv om integritet och elektronisk kommunikation).

Två viktiga ändringar är på förslag: 138 och 166. De utgör grunden för Citizens' Rights Amendments, som kommer att läggas till slutomröstningen av Europaparlamentets andrabehandling av telekompaketet 5 maj.

Vad är 138?

Tillägg 138 är en relativt kort artikel i det direktiv som bestämmer vilka PTS uppgifter ska vara (se 2002/21/EG). Alla myndigheter styrs av allmänna mål och regleringsprinciper, och PTS uppgift är att främja medborgarnas intressen genom att t ex säkerställa att alla medborgare får tillgång till Internet och ta hand om behoven hos särskilda samhällsgrupper, t ex medborgare med funktionshinder.

138 säger att PTS inte ska ägna sig åt rättsskipning, utan tillämpa principen att eventuella begränsningar i medborgares rätt till yttrande- och informationsfrihet ska skötas av rättsvårdande myndigheter, (dvs av en domstol):

De nationella regleringsmyndigheterna skall främja de intressen som medborgarna i Europeiska unionen har, genom att bland annat

(fb) tillämpa principen att inga begränsningar i slutanvändarnas grundläggande rättigheter och friheter framför allt enligt artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna om yttrandefrihet och informationsfrihet får ske utan föregående beslut från rättsvårdande myndigheters sida utom i de fall den allmänna säkerheten hotas då beslut kan fattas i efterhand.

I Frankrike har regeringen där länge arbetat för att införa en lag där en myndighet som inte är en rättsvårdande myndighet ska få lov att [stänga av internetanvändare] enbart efter klagomål från upphovsrättsinnehavare (se HADOPI-lagen.

Ändringsförslag 138 antogs i europaparlamentets förstabehandling 24 september 2008.

Vad är 166?

Tillägg 166 är ett förslag att en ny artikel ska läggas till i direktivet om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter:

Artikel 32a

Tillgång till innehåll, tjänster och tillämpningar

Medlemsstaterna ska se till att eventuella begränsningar av användarnas rätt till tillgång till innehåll, tjänster och tillämpningar, om så krävs, genomförs med hjälp av lämpliga åtgärder i enlighet med principerna om rimliga proportioner, effektivitet och avskräckande verkan. Dessa åtgärder får inte hindra utvecklingen av informationssamhället, i enlighet med direktiv 2000/31/EG, och får inte gå på tvärs mot medborgarnas grundläggande rättigheter, inklusive rätten till ett privatliv och rätten till ett korrekt rättsförfarande.

Artikeln skyddar människors rättigheter att:

  1. Människors begränsningar att använda internet ska vara måttfulla och proportionella.
  2. Att begränsningar i människors rättigheter att använda internet inte ska hindra informationssamhällets framväxt.
  3. Man ska inte bryta mot direktiv 2000/31/EC.
  4. Människors begränsningar att använda internet inte ska bryta mot fundamentala rättigheter, inkluderat rätten att kommunicera privat
  5. Att vi ska ha rätt till "due process", alltså att vi inte bara ska kunna stängas av hur som helst från internet.

Ändringsförslag 166 antogs i europaparlamentets förstabehandling 24 september 2008.

Vad händer om de inte röstas igenom?

Om 138 och 166 inte röstas igenom den 5 maj så finns det ingenting som skyddar oss från att företag och myndigheter implementerar lagar och arbetsmetoder som behandlar Internet som ett kabel-TV-nätverk. Alltså, att telekomindustrin och mediaindustrin förvandlar vårt Internet till ett nerlåst och nätverk där upphovsrättsindustrin har rätt att censurera Internet. Sannolikt kommer de också att arbeta för att stänga ner de delar av Internet som inte passar deras utopi, precis som de vill göra med exempelvis HADOPI-lagen.

Utan 138 och 166 finns inget som stoppar "tree-strikes"-lösningar a la HADOPI, eller privata överenskommelser som Eircom gjort med IRMA.

Hur löser Citizens' Rights Amendments problemen?

Vad kan du göra?

Du kan hjälpa EU-politikerna (som kallas för MEPar) att förstå att 138:an och 166:an är viktiga. Telekompaketet.se har en bra beskrivning för hur du gör det.

Dessa sidor är bäst på att förklara

  • La Quadrature du Net - fransk lobbyorganisation som kämpar mot övervakning och nerlåsning av Internet (mycket bra information!)

Media