Disposition öppenhetsbegreppet

From We Re-Build

Sammanfattning

Det är mycket viktigt att utveckla och förbättra internet, inte genom att bestämma vilken riktning det skall ta, utan genom att bygga ut det på ett sätt som tillåter många olika konfigurationer. Ett öppet internet förutsätter att ingen trafik prioriteras på grund av innehåll, och att alla datorer har samma möjlighet att kontakta andra datorer utan att nätet ger någon förtur. Vi vill därför att Sverige tar tydlig ställning för att internet är en grundläggande medborgerlig rättighet idag och att man kontinuerligt övervakar marknaden kring internettillgång för att garantera att den håller sig dynamisk, varierad och konkurrensutsatt. Vi, arbetsgruppen We Rebuild EU, vill med denna rapport lyfta de frågor och aspekter vi anser måste inkluderas i debatten om öppenhet på internet. Vi berör här ämnen som nätneutralitet, EU-politik och internet som koncept.

Kap. 1 - Inledning

Bakgrund till werebuild.eu

Den 15 juni 2009 beställde regeringen och Näringsdepartementet en utredning av Post och Telestyrelsen (PTS) angående begreppet "öppenhet" avseende IT-infrastruktur, Internet samt tillgången till tjänster. Några månader tidigare, närmare bestämt i anslutning till behandlingen av det så kallade "telekompaketet" på EU-nivå, bildades arbetsgruppen We Rebuild EU i syfte att informera, diskutera och väcka allmänpolitisk debatt kring de frågor som berörs av telekommunikation och internet. De frågor som blev allt mer relevanta i denna process handlade om öppenhet, integritet och tillgänglighet, begrepp som kan sorteras under paraplybeteckningen "medborgerliga rättigheter".

Arbetsgruppen består av frivilliga, och har både stor nationell spridning samt väletablerade kontakter med andra europiska länder. Verksamheten bedrivs oberoende av politisk tillhörighet, samt utan finansiellt stöd.

Aktuella frågor som bevakas av We Rebuild EU är förutom telekompaketet även utarbetandet av ACTA, Datalagringsdirektivets implementering i Europa, nätneutralitet och nationella frågor med transeuropeiska konsekvenser, så som HADOPI-lagen i Frankrike. Arbetsgruppen intresserar sig även för den globala spridningen och användandet av internetteknologier, exempelvis i relation till censur och politik i Iran.

Denna rapport är författad som en kollektiv ansträngning, varpå arbetsgruppen som sådan står som dess författare.

Varför vi skriver denna utredning

Det är lämpligt att ytterligare redovisa de syften som ligger bakom undersökningen, och de skäl till varför arbetsgruppen motiverar sitt deltagande i denna utredningsprocess. We Rebuild EU vill inledningsvis betona att det under inga omständigheter föreligger ett bristande förtroende för det arbete som PTS kommer att utföra. Tvärtom är vårt förtroende för en sådan instans högt, både i Sverige och i internationella jämförelser. Istället är det vår generella hållning att en utredning vars innehåll är av avgörande vikt för den framtida utvecklingen inom kommunikation och samhälle tjänar på att belysas från flera håll och ge styrka åt flera röster.

Våra syften är således:

Att bidra med en bred diskussion och utredning om vilka anknytningar begreppet öppenhet har för utvecklingen av teknik och samhälle.

Att bidra med en beskrivning av hur sociala relationer, kulturer och demokratiska samtal drabbas av inskränkningar i öppenheten gällande informationsteknologier.

Att relatera öppenhetsbegreppet till transparens vid politiska processer, samt att undersöka hur nya offentligheter och offentliga samtal finner nya uttrycksformer, främst i och med internetteknologier.

Kap. 2 - Begreppet öppenhet

Viktig länk: http://openinternet.gov/read-speech.html <- FCC om öppenhet, publicerat precis nu.

Historik, överblick och definitioner Hitta fler referenser och resurssidor

Öppenhet och samhälle - Internet & Society
Öppen källkod - Open Source
Öppna teknologier - Resources & links
Öppna patent och innovationer - Software patents and free software + Software patent
Öppna användarlösningar - Resources & links

Exempel på motioner:

Se: Motion 2009/10:K318 Fri programvara

Se: Motion 2009/10:K319 Öppna standarder i offentlig verksamhet

Beskrivning av internet

Ursprunglig idé om öppenhet på internet
Internet idag

Det är mycket viktigt att utveckla nätet och göra det bättre. Inte genom att bestämma ett sätt som internet ska utvecklas på, utan genom att bygga ut internet på ett sätt som tillåter många olika konfigurationer. Internet är ännu inte komplett. Internet är inte en tidigare revolutionär teknologi som nu har mognat och är redo att slå sig till ro. Tvärtom! Vi ser just nu många nya landskap öppna upp sig och nya sätt som internet kan förändra våra liv på. Det gäller hur ny programmering kan förändra sättet våra maskiner kopplas samman men också hur människor och deras maskiner kan kopplas upp mot internet, dels genom utvidgning av internet till nya regioner och dels genom det så kallade "Internet of Things", en idé om att alla apparater inklusive kaffekokare och brödrostar ska tillåtas att samarbeta inom hemmets nätverk, som möjliggör nya typer av objekt att bli internetmedborgare.

Vi har ingen kristallkula som vi kan blicka in i internets framtid med. Vi vet inte vad miljontals mänskliga och icke-mänskliga användare kan komma att forma nätet till. Internet är framförallt en plats där idéer kan materialiseras och testas till mycket liten kostnad för att sedan öka i skala utan stora fasta investeringar. Vi måste skapa ett öppet ramverk som tillåter experimenterande och utforskande av vart nya idéer kan leda. Att på förhand ge tillgång till vissa praktiker eller vissa aktörer och hindra andra kan få skadliga konsekvenser på det experimentella innovationsklimatet, vilket i sin tur kan bidra till en stagnation inom den tekniska utvecklingen.

Internet bär på löftet till utvecklingen av konkurrenskraft, produktivitet, utbildning, sjukvård och demokratiskt deltagande. För att maximera användarnas innovationspotential krävs en öppen och överallt närvarande uppkoppling med plattformar som omfamnar hela internets fyllighet. Enligt IT&Telekomföretagens rapport "Färdplan för tillväxt och välfärd - en uppdaterad IT-politik" kan vi utläsa en rad positiva egenskaper med ett starkt och framåtskridande IT-klimat:

"Många studier visar att IT och kommunikationsteknik har haft en stor och positiv inverkan på Sveriges tillväxt, utveckling och välstånd under senare år. En bred användning av IT och kommunikationsteknik ger förutsättningar för innovationer och nya företag, vilket i sin tur ger exportmöjligheter och möjlighet att bygga ett långsiktigt hållbart samhälle. IT är också en strategisk del i lösningar på samhällets stora utmaningar; klimatfrågan, den demografska utvecklingen och den globala konkurrensen."

Men vi får inte glömma bort att dessutom möjliggöra dessa satsningar på innovation, öppenhet och konkurrens:

"Det är därför med stor oro som IT&Telekomföretagen ser hur dessa frågor hamnat i bakvattnet. Var finns den offensiva användningen av IT i klimatfrågan? Vad sker i skolan, pedagogiken och inom lärarutbildningen? Vilket genomslag får IT-samhället i kulturutredningens förslag? Vilka ambitioner har regeringen avseende bredbandstäckning, inte minst i glesbygd? Oavsett [...] regering, så måste engagemanget bli större för att vårt samhälle ska fortsätta utvecklas."

Kap. 3 - Hot mot öppenheten

Eftersom begreppet öppenhet till sin natur är svårt att fånga in kan det istället vara lämpligt att arbeta med en negativ definition genom att gå igenom ett antal områden som strider mot öppenhetsbegreppet och visa på hur de hotar att inkräkta på öppenheten. Därefter erbjuder vi istället en positiv motbild till dessa fenomen.

Inlåsning

Kabeltv-nät

I och med diskussionerna kring telekompaket våren 2009 uppkom begreppet kabeltv-nät. Detta är ett begrepp som beskriver ett internet där leverantören begränsar tillgången till vissa tjänster och protokoll för en lägre kostnad. Detta förekommer redan i mobiltelefonnät och trådlösa accesspunkter. Eftersom många internetleverantörer också är innehållsleverantörer eller leverantörer av konkurrerande tjänster, t.ex. telefoni, så riskerar detta att leda till otillbörliga konkurrensfördelar för de företag som ingår i samma koncern eller på annat sätt skaffar sig avtal med leverantören.

Ett öppet internet förutsätter att ingen trafik prioriteras beroende på innehåll och att alla datorer har samma möjlighet att kontakta andra datorer utan att nätet ger fördel för någon. En inlåsning av nätet till en viss tjänsteleverantör kanske kan verka vettigt på kort sikt, då denne dominerar marknaden idag, men imorgon kommer detta garanterat innebära att man artificiellt håller kvar vissa aktörer i en dominerande position trots att andra erbjuder mycket bättre tjänster. Att leverantörer erbjuder "bundlade" tjänster är dock inget problem om de samtidigt inte hindrar kund från att använda sig av andra leverantörers tjänster. Det är viktigt att förstå att det är "inlåsning" som är oacceptabelt.

Nätneutralitet - en del av öppenheten

Filosofin bakom designen av nätverket internet bygger på slutanvändare som fritt konfigurerar sina maskiner och ett mellanliggande nät av knutpunkter som är utformat för att så enkelt som möjligt låta stora mängder data trafikera internet utan att det behövs avancerad intelligens inbyggt i nätet. Trafiken blockeras eller prioriteras inte beroende på innehåll, mottagare eller sändare.

En internetleverantör kan dock rent tekniskt begränsa tillgång till vissa tjänster (t.ex. Skype) eller prioritera trafik till vissa mottagare (exempelvis en ny musiktjänst). Länge har internet klarat sig utan reglering kring nätneutralitet eftersom internetleverantörerna har insett de ekonomiska fördelarna med att ge användare full tillgång till applikationer, tjänster och enheter som de önskar och att öppna plattformar är internets framtid. Ibland uppstår dock antimarknader (se nästa stycke) och integration där innehållsleverantörer och leverantörer av infrastruktur ingår i samma entitet. Detta kan skapa incitament för att kringgå nätneutraliteten.

I Europa och Sverige har vi en bättre situation än i USA där debatten om nätneutralitet rasat som hårdast, vilket är samma slutsats som PTS kommer fram till i sin utredning om begreppet nätneutralitet. Sverige har bättre konkurrens mellan internetleverantörer i de flesta områden och konsumenter därför kan byta leverantör om de skulle missköta sig. PTS definition av begreppet är att "Internetanvändare med ”best effort” fritt ska kunna ta emot och skicka innehåll samt använda tjänster som inte skadar nätverket, medan operatören inte får manipulera eller nedprioritera trafiken beroende på innehåll, ursprung eller destination och ska ge tydlig information om anslutningens kapacitet och kvalitet." Vidare anser PTS att de ännu inte funnit skäl att agera i frågor som har att göra med nätneutralitet. När väl det "nya" telekompaketet är på plats med de uppdaterade regler för Europas telekommarknad, då kan dessa regler och riktlinjer ge PTS större möjligheter att agera för att främja nätneutralitet. PTS har fram tills 2009 framförallt jobbat för att användare ska vara välinformerade om tjänstekvalitet etc. Däremot borde PTS däremot även aktivt värna och upplysa om nätneutralitet, men allra viktigast att vara en garant för nätneutralitet. Eftersom internet i viss mening är gränslöst, måste det upprättas ett internationellt samarbete som värnar om nätneutraliteten som helhet.

Angående konkurrenssituationen mellan internetleverantörer, så är det är dock fel att anta att konkurrensen på en fri marknad alltid kan motverka att operatörer missköter sig. Dels för att det i många fall uppstår antimarknader och dels på grund av att den vertikala integrationen mellan internetleverantörer och tjänsteleverantörer riskerar leverantörernas neutralitet.

Vi vill därför att Sverige tar tydlig ställning för att internet är en grundläggande medborgerlig rättighet idag och att man kontinuerligt övervakar marknaden kring internettillgång för att garantera att den håller sig dynamisk, varierad och konkurrensutsatt.

Vi har redan sett exempel på situationer där kravet på nätneutralitet kunnat bli en nödvändighet. Ett sådant är Norge där leverantörerna blockerade tillgången till det norska statliga radio- och TV- företagets webbplats, då operatören ansåg att den inte fick tillräckligt betalt i förhållande till den kostnad som trafiken dit utgjorde.

PTS tar i sin utredning upp frågan om nätneutralitet just från detta håll, d.v.s. konsumentens rätt till tillgång och internetleverantörernas krav på mer betalt från stora innehållsleverantörer. Det finns dock ett ännu större hot mot nätneutraliteten från ett annat håll, som PTS helt missar. Detta hot utgörs av att internetleverantörer sluter avtal med stora innehållsleverantörer och nedprioriterar trafiken till deras konkurrenter. PTS utredning handlar för det mesta om konsumentens rättigheter till internettillgång, men internet idag gör ingen skillnad på konsument och producent. Det är därför viktigt att nätneutraliteten inte bara handlar om tillgång till tjänster utan också möjligheten för användare att kommunicera med varandras datorer och på lika villkor kunna utmana stora innehållsleverantörer. Det är alltså i första hand en fråga om innovation, inte om konsumtion.

En annan anledning till att konkurrensen inte kan lösa alla problem med nätneutralitet är att stora internetleverantörer kan vägra att sluta trafikavtal med mindre, friare leverantörer och därmed utesluta dem från nätet. Internet som världsomspännande nät är alltså beroende av överenskommelser, avtal och standarder. En egen internetleverantör kan inte erbjuda internet på egen hand. En sådan vägran att skriva avtal med fria internetleverantörer skulle innebära att vi fick ett uppsplittrat nät med mindre, oberoende leverantörer och tjänster på det ena och de stora leverantörerna och företagen på det andra. Detta skulle hindra precis den dynamiska konkurrens som råder på internet idag.

Framförallt satt i relation till skrivelsen i underlaget till Stockholmsprogrammet där begreppet "kriminell internetleverantör" förekommer ser vi en reell risk att det sker en ändamålsglidning som utesluter internetleverantörer som vill erbjuda sina kunder ett internet som inte är övervakat och diskriminerande. Kriminell internetleverantör är ett direkt olämpligt begrepp. Däremot kan man tänka sig användandet av "skadlig internetleverantör", precis som man kan syfta på skadlig kod, och då endast mena skadlig i bemärkelsen tekniskt skadlig för nätverkets användare. Det får aldrig syfta på innehåll, eller sändare/mottagare. Ej heller vilken policy internetleverantörer har gentemot sina kunder. Givetvis kan internetleverantörer begå kriminella handlingar, exempelvis övervaka sina kunders kommunikation.

Nätneutralitet ska inte förväxlas med ett krav på tillgång till tjänster. Det är inga problem att en internetleverantör erbjuder ensamrätt på en tjänst just inom deras nät eller att en webbsida blockerar användare från en viss leverantör (t.ex. The Pirate Bay och Perspektiv Bredband). Nätneutralitet handlar om att om nod A och nod B vill kommunicera med varandra ska internetleverantörer se till att de gör det på bästa möjliga sätt.

Sverige borde, om möjligt tillsammans med övriga skandinaviska länder, ta en pro-aktiv hållning i frågan om nätneutraliteten och visa vägen för en framtid med öppna nätverk. Den norska motsvarigheten till PTS har kommit ut med en skrivelse om nätneutralitet som mycket väl kan ligga till grund för ett gemensamt skandinaviskt förhållningssätt där öppna nät och användarnas innovation ligger till grund för det framtida informationssamhället.

Utvidgning och omdefiniering

Nätneutralitetsbegreppet är en viktig del när det gäller öppenheten i internets infrastruktur, men öppenhet kan också gälla horisontellt i utvidgningen av nätets slutpunkter.

Öppenhet kan här innebära att tillåta internet att expandera i slutleden och att det som tidigare var en slutnod också kan bli en öppning till nya nätverk. Det enklaste exemplet är att underlätta för slutkonsumenter att öppna sina trådlösa nätverk för att på så vis kunna dela ut sin bredbandskapacitet till andra.

I framtiden kan vi dock tänka oss många fler scenarion där den här öppenheten bör underlättas. Vilka som kommer vara med om att bestämma det framtida internets behov är en brokig samling av människor, datorer och andra ting. Det så kallade "Internet of things" kommer tillåta att de flesta objekt vi omger oss med kan kopplas upp på internet och klyftan mellan den digitala och den analoga världen kan bryggas. Möjlighetsfältet ligger helt öppet och har stor chans att ge upphov till kulturinnovation, begär och praktiker som vi idag inte ens kan föreställa oss. Av den anledningen måste vi hålla internets infrastruktur så pass öppen att den tillåter för experimenterande med nya former av nätverk och kommunikation, nya sätt att koppla samman objekt, skicka och lagra information och dela med sig av utrymme, uppkoppling, processorkraft och information.

Med begreppet "kommunikation" avser denna utredning inte bara det att kommunicera med varandra eller dela textbaserad information, utan också att kommunikation i samtiden uppstår ur olika "multimodala" sammansättningsmöjligheter med olika parametrar såsom text, bild, ljud och video. I nuvarande USO-direktiv är 56k den överföringshastighet som är Europeiska Unionens undre gräns för en medborgarrättighet och i Sverige har denna gräns varit 28k. Såhär står det i USO-direktivet 2002/22/EG:

Den överföringshastighet som kan garanteras med en enda smalbandsanslutning till det allmänna telefonnätet är beroende av kapaciteten hos abonnentens terminalutrustning och anslutningen. Det är därför inte lämpligt att föreskriva en viss data- eller bit-hastighet på gemenskapsnivå. De talfrekvensmodem som finns för närvarande erbjuder i allmänhet en överföringshastighet av 56 kbit/s och har automatisk anpassning av överföringshastigheten för att ta hänsyn till variabel linjekvalitet, vilket får till följd att den uppnådda överföringshastigheten kan understiga 56 kbit/s.

Men går inte längre att sätta en specifik gräns för vad som är en grundläggande rättighet i relation till de olika kombinationsmöjligheter och innovativa användningsområden som hela tiden uppstår när människor använder internet. Frågan är alltså huruvida man ska sätta en specifik gräns för internetaccess eller om man ska formulera gränsen i det konkreta nätanvändandet. Häri ser man tydligt att det inte längre går att sätta en konkret siffra för vad som ska vara en undre gräns för medborgarrättighet och att man måste definiera användandet och rättigheterna utifrån ett konkret, men samtidigt föränderligt användande.

Kommersiella antimarknader

Begreppen konkurrens och antimarknad

Föreställningen om att konkurrensen och den fria marknaden kommer att lösa problemen med det öppna nätet motsäges av utvecklingen mot antimarknader. Antimarknader är ett begrepp som kommer från den franska historikern Fernand Braudel som visar hur vår ekonomi byggde på fri konkurrens ända till slutet av 1800-talet, men sedan dess snarare karaktäriserats av monopolistiska och oligopolistiska utvecklingar. Istället för fri konkurrens växer det fram företag som är så pass stora relativt den marknad de verkar på att de har förmåga att manipulera själva spelreglerna på den.

Ser man på marknaden för tjänster och infrastruktur på nätet ser vi också att det inte bara är för en ny aktör att etablera sig fritt, utan marknaden består av ett nätverk av en mängd regleringar, överenskommelser och avtal som varje ny aktör måste passa in i. Det kan därför mycket väl bli så att detta nätverk får en karaktär som präglas av anti-konkurrens och diskriminering av mer oberoende eller mindre aktörer. Detta skulle vara mycket olyckligt då utvecklingen av internet har inneburit oerhörda möjligheter för vem som helst att med få resurser vara kreativa och skapa nya lösningar. Detta har inneburit en kreativ revolution som riskerar att kvävas ifall resursstarka aktörer går in och delar upp marknaden mellan sig.

Att i det här läget säga att det är upp till marknaden att lösa problemet blir som att säga att det är upp till ett fåtal stora bolag att göra lite som de vill med nätet. Staten ska inte in och reglera nätet mer än nödvändigt, däremot kan staten eller en överstatlig organisation som EU behöva gå in och hindra nätet från att regleras. Vi måste hitta alternativ till att antingen staten eller anti-marknaderna dikterar villkoren för internet och istället hitta ett ekosystem som är dynamiskt, anpassningsbart och styrs av de decentraliserade viljorna hos miljontals internetanvändare. Det är där ute på kanterna som beslutsfattandet måste ligga, inte centralt i nätverket, i styrelserum eller de politiska korridorerna. Ett sätt att främja en positiv utveckling är att upprätta stadsnät, vilka motverkar antimarknader och ger en mångfald av operatörer.

Istället för att ha antimarknader som styr över internet karaktäriseras nätet av självorganisering, vilket heller inte är samma sak som marknad. Begreppet kommer från biologin och innebär en ordning som har skapats utan att någon central mekanism har planerat den. Mycket av det biologiska livet fungerar så och det gäller även internet då det inte finns några stora hinder för innovation på nätet och de lösningar som internet föredrar är de som kommer att gälla. För att självorganisering ska kunna uppkomma, både i naturen och på nätet, behövs dock rätt ekosystem. För internets del innebär det en öppen infrastruktur som inte låser in information i vissa förutbestämde system.

Öppenhet/självorganisering istället för antimarknader

Eftersom internet tillgängliggör produktionsmedel för alla användare och inte skiljer på producenter och konsumenter uppstår ofta nyskapande på nätet från de mest oväntade håll. Vad kulturell innovation innebär går heller inte att bestämma i förväg. Internetanvändarnas framtida behov, begär och nyskapande går inte att detaljstyra utan det enda man kan göra är att skapa en bra miljö för öppen innovation.

Man ska därför inte ålägga en viss bransch uppgiften att utforma internettjänster inom ett visst område utan hålla det öppet för att den innovationen kan komma från ett oväntat håll och uppfylla ett oväntat behov.

Internet finns inte för ett speciellt ändamål eller innehar en speciell riktning. Dess ändamål är öppet, men väldigt många fenomen i samhället - kommersiella, sociala, politiska - förutsätter att internet finns på plats. Varje försök att bestämma i internets infrastruktur vad dess syfte är innebär att man stänger in framtiden till enbart vissa av dessa områden. I en omtumlande omvärld med snabbt skiftande behov, utmaningar och lösningar måste internets ändamål hållas så öppet som möjligt.

Hur ska framtidens kulturindustri se ut och fungera? Kommer lösningen finnas på en infrastrukturell nivå på nätet eller kommer den att baseras på att internet hålls öppet och fritt så att användarna eller användandet kan ingå i nya sammansättningar, sociala mönster etc?

Länka in diskussionen om reglering av fiber, PTS, Bahnhof och Telia

Övervakning

Anonymitet på internet och afk
Den öppna inställningen

Öppenhet är inte bara en struktur utan också ett perspektiv och en inställning. Givetvis är säkerhet och brottsbekämpning viktigt, men man får inte tillåta sig att se spöken överallt där det inte finns fullständig kontroll. En brist på kontroll tillåter vissa avigsidor att frodas, men i samma miljöer frodas mänsklig kreativitet, uppfinningsrikedom, medkänsla, tillit, samhöre. Stänger man öppna teknologier för allt annat än vissa godkända användningar så raserar man också möjligheterna för dessa krafter att verka.

Identitet behövs på internet. För att göra transaktioner, för att behålla kontrollen över information. Identiteterna bör vara öppna för att undvika inlåsningar. Det är något som internet håller på att lösa själv med system som OPENId. Identiteterna måste också vara tillfälliga och frivilliga och ska inte knytas till ett centraliserat system som personnumret så tillvida de inte kopplas till en annan tjänst där personnumret förekommer.

Tillänglighet och decentralisering

Är ett öppet internet med nödvändighet samma sak som ett internet tillgängligt överallt? Nej, menar vi. De uppstår inte alltid samtidigt. Däremot innebär öppenhetsbegreppet att man inte hindrar internet från att skapas underifrån. Att nya gemensamma nätverksformer skapas av användarna själva. Öppenhet innebär också att man uppmuntrar sådan innovation men inte försöker detaljstyra den.

Är ett öppet internet med nödvändighet samma som som ett decentraliserat internet? Nej, menar vi. Även med ett öppet nät så uppstår ofta dominerande aktörer på grund av den så kallade nätverkseffekten. Det fantastiska med nätet är dock att ifall dessa missbrukar sin ställning eller misslyckas med att tillgodose användarnas behov så kan snabbt och enkelt en konkurrent uppstå som tar över användarbasen och hindren för att migrera till andra platser är ofta väldigt liten. Öppenhet innebär då inte att man försöker förhindra dominerande aktörer, däremot får denna dominans inte byggas in i strukturen och när man tar hänsyn till intressenterna i en viss fråga ska inte för stor vikt läggas vid deras tillfälliga dominans över nätet.

Kap. 4 - Öppenhet och demokrati

Internet som gränslöst

Politik över nationsgränserna, skalning från individ till Europa.

Vi har sedan länge en uppsättning av regler som gäller internationellt, så kallad internationell rätt. Exempel på dessa är sjöfartsrätt, luftfartsrätt och dessutom folkrätt. När det gäller lagstiftning över gränser så har fartyg och flygplan betraktats som en del av det land som fartyget/flygplanet kommer ifrån. När det gäller folkrätt är det tänkt att reglerna skall gälla oavsett lokala variationer i lagstiftning. Det finns även något som hanterar internationell privat rätt.

Tyvärr är internet fortfarande för nytt för att lagstiftning på denna nivå skall ha haft sin gång, utan lagstiftningen kämpar fortfarande med vad som är tillåtet i vissa länder och om detta är ett brott i ett annat land. Tyvärr ser processen ut att gå fel väg, och försöker anpassa varje område för sig.

När det gäller att få till denna lagstiftning sker detta oftast med hjälp av demokrati, och demokrati har i dagens skepnad begränsningen att den sker inom en stat, ett land. Att skapa internationella lagar och lösa internationella tvister sker oftast mellan just dessa stater. Det blir ett glapp mellan de som styr och de som väljer de som styr. I konfliktlösningssammanhang kallar man det ena för centrum (de som styr) och periferi (de som inte styr).

När man diskuterar konfliktlösning och struktur hos nationer kan man använda begreppen "centrum" och "periferi" som beteckning på om man tillhör makten och kretsen runt makten, eller om man istället har svårt att få sin röst hörd. En del av teorin som ligger bakom dessa begrepp pekar på hur två olika länders centrum och periferi samverkar. Att två länder kan ha varsin maktelit som känner närhet till varandra är inte ovanligt. Att två länders periferier känner samma sak är däremot ovanligare. Detta fenomen att två centrum kan känna en närhet till varandra är en viktig faktor till att det är möjligt att skapa en internationell rätt. Men det är fortfarande två länder som är inblandade i processen. Just på grund av att det är svårt att engagera bägge länders periferi i processen så har man en begränsande faktor i att uppnå acceptans. Ett belysande exempel på hur detta fenomen kan ta sig uttryck är de pågående ACTA-förhandlingarna där handlingarna är hemligstämplade. Lojaliteten ligger mer mellan centrum till centrum, snarare än mellan centrum och periferi. Detta till trots att centrum har sin legitimitet just i det faktum att den (oftast) är demokratiska vald. Detta gap mellan demokrati och centrum-periferiuppdelningen är en källa till konflikter. Ännu mer tydligt blir det när länder förklarar krig med varandra och periferin inte känner sig delaktig. Ett sätt att komma runt denna klyfta skulle kunna vara att välja ett gemensamt centrum och därmed göra det hela till ett enda centrum-periferisystem, men vad vi vet finns det inget val i historien som har haft samma kandidater tvärs över nationsgränser.

Åtminstone har det varit så hittills men med hjälp av ny teknik håller detta på att visa tecken på paradigmskifte. Ett paradigmskift inleda oftast med att det blir tydliga brister i det rådande paradigmen, vilket ofta är ett intressant tecken på att paradigmskiftet är på gång. Att ett sådant nu sker har sina tydliga symptom i de problem som vissa nationalstater har med internet och hur de skall kontrollera informationen. Ett annat symptom är när en normal diskussion om varumärken och skydd mot kommersiella piratkopior på varor, får en ändamålsglidning till att även omfatta upphovsrättsskyddat material.

Transparens

Transparens och påverkan i beslutsprocesser

I ett val så fattar väljarna sina beslut om hur de skall rösta både genom att ta hänsyn till de beslut som har fattats och sina förhoppningar på vilka beslut som kommer att fattas. För att väljarna skall nås av dessa beslut så går det i princip till på två olika sätt. Antingen så är beslutet positivt för beslutsfattarna varefter en presskonferens hölls. Eller, i de fall där beslutet inte var så populärt, skrivs ett protokoll och beslutet begravs i något arkiv. För att öka insynen i processen finns remissväsendet, vilket ökar öppenheten gällande de särintressen som finns. Något som också är viktigt är insyn i vilken påverkan lobbygrupper har haft och där fyller diariet en viktigt funktion. Tyvärr är diariet mer inriktat på att bevaka hur medborgarna påverkar än att dokumentera hur lobbygrupperna gör det.

Hur förändras detta när internet kommer in i bilden? Grundprocessen är densamma. Arkiven är för det mesta inte nåbara från internet och saknar en digital kopia så samma typ av grävande journalistik måste fortfarande bedrivas. Ett nytt verktyg är textuella jämförelser där många texter avslöjas som direkta kopior av material från lobbygrupper (utan att det anges i texten var detta kom ifrån). Ett fenomen som har uppmärksammats är att rapporter skrivna av privata företag med analyser inte får spridas då dessa företag har hävdat att de har ett upphovsrättsligt skydd. Detta förfarande inverkar menligt på möjligheterna att gräva fram intressanta (och för vissa aktörer obekväma) fakta. Ibland ligger det en diskrepans mellan det uppenbara beslutet och det faktiska beslutet. Beslut kan strida mot de intuitiva även när fakta har granskats. Rent filosofiskt är det så att i en sann, väl fungerande byråkrati skall besluten bli desamma även om man tar underlaget och ger till en helt annan styrelse. I de fall där detta skulle ge olika beslut beroende på styrelse, har man antingen en felaktig beslutsprocess eller en dold påverkan.

Förankring av demokrati och beslut

Det finns en fundamental skillnad på att bli beordrad till en viss handling och att få information som leder till ett val att man utför samma handling. För det första visar en order, en lag eller ett beslut ingen respekt för mottagaren om det inte åtföljs av information, eller i alla fall tillåter att den bakomliggande informationen kan sökas. För det andra så kommer en order att behöva upprepas varje gång. Om man tillåter nödvändig information att bifogas på ett sätt som visar att man respekterar mottagaren, så kan förståelsen för beslutat göra att mottagaren agerar på egen hand nästa gång en relevant beslutssituation uppstår. Man pratar om idén i ledarskap om att "man agerar i chefsanda" och därmed uppstår fenomenet att beslutsprocessen har blivit internaliserad i mottagaren. Om man uppnår internalisering så innebär det många saker. Dels har man nått ut med information, man har också påverkat de normer som finns hos mottagaren. Dessutom innebär det att mottagaren ser det ursprungliga beslutet som ett korrekt taget beslut.

Demokrati och öppenhet

En applicering av öppenhetsbegreppet på politiska processer kräver att all relevant fakta som påverkat ett beslut måste finnas tillgänglig. Detta för att verifiera att beslutet var korrekt fattat och att ingen har givits en otillbörlig möjlighet att påverka innehållet i eller framställningen av de fakta som skulle ha varit underlag för beslutet. Internets potential för ökad öppenhet i detta sammanhang bör inte underskattas, då sättet på vilket information kan delas och spridas på internet är unikt. Genom en ökad spridning så kommer dessa fakta att belysas och kritiskt granskas. För att utnyttja denna bonuseffekt måste meddelarskyddet att hållas på högsta möjliga nivå, speciellt som tekniken möjliggör att i loggar finna den person som har rapporterat om brister blir bättre.

Även signalspaning är ett stort problem i dessa sammanhang. Vi har ett grundlagsskyddad rätt till att kunna yttra oss, och syftet för detta skydd är just för att det är en förutsättning för ett demokratiskt statsskick. Men om vi tummar på meddelarfriheten så uppstår lätt en situation där rädsla för repressalier blir en de facto censur. Om något är av yttersta vikt och meddelarskyddet är delvis satt ur spel, är det viktigt att vi fortfarande tillåter tekniska lösningar som gör att meddelaren i fallet vågar ändå gå ut med information till t ex media eller direkt till medborgarna. Anonymitetsservrar, kryptering osv är olika tekniska lösningar som visar på vikten att inte döma den som använder dessa tekniker som automatiskt skyldig till något bestialiskt. Det är viktigt att vi förstår kraften i teknikutvecklingen och förstår att vi inte kan stifta lagar för samhället som det var utan att ta hänsyn till samhälle som det kan bli.

Därför är teknikneutralitet av yttersta vikt. Att lägga ett kuvert med fakta på brevlådan utan avsändare med bevarad brevhemlighet och utan att detta registreras när, var och till vem, tas idag för en självklarhet. Att göra samma sak via en annan teknik (Internet) kommer snart att vara i praktiken omöjligt. Varje begränsning av öppenheten när det gäller vilka fakta som ha legat till grund för en beslut, oavsett nivå eller myndighet, måste ses som ett direkt angrepp på demokratin. För syftet med att begränsa information om beslutsunderlaget kan endast vara att föra medborgarna bakom ljuset inför nästa val.

Internationell lagstiftning, öppenhet kontra anonymitet

Ett konkret exempel på att öppenhet och anonymitet kan samexistera är luftfartsrätt. Om ett flygplan flyger från land A till land C och passerar över land B utan att landa i land B, så är flygplanets passagerarlista inget som land B har att göra med, så utifrån land B är passagerarna anonyma. Om flygplanet skulle råka ut för en olycka och tvingas ner i land B vid t ex en olycka, så är det däremot full öppenhet som gäller mellan flygbolag och myndigheter. Land B får då passagerarlistorna. På samma sätt kan en medborgare, oavsett vilket land A,B,C denne är medborgare i, inte få ut namnen på passagerarna. Däremot måste passagerarna identifiera sig i passkontrollen. Anonymitetsskyddet har alltså begränsningar. Intressant är också att syftet med resan är även något som land B inte behöver känna till, inte ens vid en olycka.

På liknande sätt får postförsändelser skickas anonymt över gräns till annat land. Även i de fall där mottagaradressen inte är korrekt träder tystnadsplikten in för att bevara brevhemligheten när man försöker spåra vem som skickade postförsändelsen för att returnera den till avsändaren. Lagen ger inte heller stöd för att på något sätt registrera vem som skickar postförsändelse till vem, och detta gäller även när och mellan vilka platser. Men här finns det ett intressant undantag, och det är när den ena parten är en svensk myndighet. Då kommer postförsändelsen att diarieföras och brevhemligheten bryts och ersätts med ett skydd för den som vill ta del av innehållet i postförsändelsen. Även om postförsändelsens innehåll är av sådan natur att det har belagts med sekretess, så skall denna sekretess prövas varje gång någon begär att få ut handlingen. Denna sekretess gäller även syftet med brevet.

Exemplet med luftfartsrätt följer att länder vill se sig själva som suveräna när det gäller överflygning, medan när det rör sig om ett haveri kan identifiering och att kontakt anhöriga leda till att anonymiteten hävs. Men i fallet på brevhemligheten är brevhemligheten en förlängning av yttrandefriheten, om det inte är så att en svensk myndighet är inblandad. Därav kan man dra intressanta slutsatser som att yttrandefrihet är ett väldigt viktigt verktyg för demokrati, men i Sverige görs bedömningen att beslutsprocessens integritet är snäppet viktigare för demokratin.

Om man skall våga sig på att överlagra dessa principer på nätneutralitet, så får man att data som går i Internet och går från land A genom land B och har slutdestination land C, så finns det inget som gör att land B skall ha någon som helst insyn i innehåll eller vilka som är inblandade som mottagare eller sändare. Faktiskt finns det inget som gör att land B behöver veta syftet med informationen som skickas. Mere Conduit är alltså ett faktum i luftfartsrätt. Om man överlagrar brevhemligheten på Internet så får man en speciell anonymitetsskydd i och med att även om IP-adresserna är kända, så behöver inte användarna bakom varken sändare eller mottagare att avslöjas. Och även syftet med informationen får ej heller efterforskas. Om det nu inte är en svensk myndighet som är inblandad, så är både adressat och vilka program som används något som måste kunna ges som information, för att just det skall gå att ha transparenta beslutsprocesser.

Kap. 5 - Utlåtande från Internationella organisationer

Remind all NGO's that have not answered these questions. If they have not emailed back to We Rebuild then email them again, and again and again until they reply. These questions are really important and we cannot slip up on this.

Free Knowledge Institute - Netherlands

Question 1: What does the concept of openness mean to your organisation and your work?

The Free Knowledge Institute works for a society that assures equal access and possibilities for participation in the production of information, technology, cultural works and other forms of knowledge. Openness and freedom are fundamental aspects for that. Openness relates to making expressions of knowledge openly accessible. Freedom relates to the right of individuals to use that expression of knowledge, modify it and share it with the rest of the world.

The Free Knowledge Institute cares about these values of openness and freedom and therefore they are among its Founding Principles.

Question 2: What is, according to you, an open communications infrastructure?

An open communications infrastructure is a decentralised or distributed network based on open standards and makes no discrimination to the traffic over that network (net neutrality), while allowing all interested agents to join and make use of the network without restrictions.

Open Standards and net neutrality, in combination with Free Software, are the foundations of the success of the Internet.

Question 3: How does openness affect citizenship and competition in the European Union?

The rise of the Internet has brought in reach to a growing number of people and organisations access to and participation in the production of knowledge in all its forms. This has resulted in a change of paradigm where instead of being just consumers, citizens can co-produce, without the need for permission from or dependence on dominant market players.

This process of openness and freedom has sparkled many new forms of innovation, production and distribution. It provides more means for both competition and democracy.

For business, freedom and openness provide a level playing field, and facilitate old and new players to innovate and participate in the marketplace. But this also forms serious threats to some vested interests. Conventional businesses need to adapt to these new forms, and civil society and governments need to watch carefully to avoid domination by a minority and the stiffling of innovation.

For democracy, openness is needed for transparency and access to knowledge, while freedom ultimately guarantees diversity and the freedom of speech. Freedom and openness are the corner stones for any democratic constitution and need to be safeguarded more than ever.

Hacktivistas & Hamlab - Spain

Question 1: What does the concept of openness mean to your organisation and your work?

Openness can be understood as a wide range of concepts. Defining it is a task we will leave to others. Instead, we will discuss some ideas as to why openness is important for us.

Openness is at the core of the Internet's success. Internet is not what it is today because of competition, but thanks to public discussion and collaboration. The Internet Engineering Task Force (IETF) is a paradigmatic case. It is the organisation responsible for the standardisation of most Internet protocols. It is an open standards body, "open" meaning there is no formal membership, anyone with the required technical knowledge can participate on discussions for standards definition, anyone can attend meetings and all the materials produced by IETF are publicly available with no restrictions on the use of knowledge.

Hacktivistas is a collective, originating from Spain, dedicated to a free society through free technology and we understand that openness is crucial for the management of communications, information and knowledge.

Question 2: What is, according to you, an open communications infrastructure?

An open communications infrastructure is based on open protocols where anyone can deploy a node. Corporations and governments can, and do, participate in open infrastructures. In fact, usually they are the main actors on its deployment. However, they do not have full control over them. Any organisation or individual can become a communication node or provider.

Members of our collective often prefer to go a step further and advocate a free communications infrastructure where freedom (especially, free speech) is also a core value. This usually implies the use of free software.

Question 3: How does openness affect citizenship and competition in the European Union?

Openness, in the most wide of meanings, may have two sides: transparency and citizen participation, and freedom of communications.

Concerning transparency and citizen participation, it is often stated that these are central concepts of the European Union. However, we think that the European Union is far from being an open, transparent and participative institution. That is clearly manifested by high abstention rates in European elections, the reports on corporate lobbies' influence on most European institutions and the fact that most people have no idea about European politics. Extremely important decisions are made in the European Union outside of the public radar. The public debate starts when member states start to apply them and that is too late. In order to improve the situation, we think that there must be open channels of participation and those channels should be accesible (e.g. adhering to open standards for every interaction with citizens).

As for freedom of communications; we think that the Internet must continue to exist as an open network where everyone can participate with equality. This idea about the open Internet is under imminent threat and the central issue is net neutrality. We must ensure that the network remains neutral, without discrimination of who is the sender, the recipient or what data is being transmitted. This is very important, not only to ensure freedom of communications, but also to avoid corporations creating information monopolies.

ISOC - Bulgaria

Question 1: What does the concept of openness mean to your organisation and your work?

Openness for ISOC - Bulgaria is fundamental for all our projects and activities. Openness means access - not only to information, education, piece of software code or knowledge; it means removing the barriers for those, who are in difficult situation (poor economical conditions; disabilities).

Openness means progress. Sharing of knowledge and ideas are making innovation flourish, especially allowing different communities to contribute and participate.

Openness also means trust for us in ISOC - Bulgaria. When anyone interested can read, check, test, verify and challenge what has been done, than it leads to a trustworthy environment.

Question 2: What is, according to you, an open communications infrastructure?

A structure, assuring interoperability between systems so different types of resources and services can communicate and share information.

Question 3: How does openness affect citizenship and competition in the European Union?

Openness is fostering innovation and creativity, and innovation is of utmost importance for the development of the society and economy. Openness gives a chance for sustainable development and benefits society.

For example, the costs and benefits of exclusive rights regulations are likely to be different in different areas, depending on a variety of factors. Benefits will tend to be smaller in areas that are very accessible to user-driven and collaborative innovation, and costs higher. That is not to say that exclusive rights in general have no role to play in such approaches. The principle of Copyleft aptly demonstrates how exploitation of a particular exclusive right can be turned into a facilitator for collaboration.[1]

[1] Considerations on Innovation and Competition

Klemen Robnik - Kiberpipa, Slovenia

Question 1: What does the concept of openness mean to your organisation and your work?

"Openness is in our essence. Even the motto claims that our work is open to the people. We work with and on open standards, open software, freedom of knowledge and information" says Klemen Robnik from Kiberpipa.

Question 2: What is, according to you, an open communications infrastructure?

"It must provide means of communication to everyone wanting to use it without limiting their freedom. It should use free protocols - whether is it alphabet or color coding. It must also allow and protect privacy" says Klemen Robnik from Kiberpipa.

Question 3: How does openness affect citizenship and competition in the European Union?

"Fair competition can only occur in a world with clear and open rules of engagement and without (un)favored competitors (rigid intellectual property laws). European union certainly helps at increasing openness inside its borders, but this is only for a start" says Klemen Robnik from Kiberpipa.

La Quadrature du Net - France

La Quadrature du Net publishes its answers to the survey by werebuild.eu about an open Internet infrastructure, and invites its support NGOs to engage themselves as well in a reflection about those crucial questions.

Question 1: What does the concept of openness mean to your organisation and your work?

La Quadrature du Net is an organization involved in public-policy debates at the French and European Union levels in order to protect the fundamental rights of the citizen in the digital environment. An important part of La Quadrature's action consists in providing citizens with a variety of tools that enable them to understand and participate in these debates.

The openness of the communications infrastructure implied by the concept of network neutrality is central to our advocacy work. Network neutrality has made the Internet the formidable technology that we know today. At the heart of the development of this technology is the idea that society as a whole benefits from the free circulation of knowledge. In that regard, the Internet’s open architecture aims at guaranteeing the free movement of information through our communications infrastructures (see question 2). It is only by maintaining this principle of openness that the rights and freedoms of citizens in the digital environment - both as producers and users of informational goods - will develop and flourish (see question 3).

Network neutrality is the essential guarantee for competition, innovation, and fundamental freedoms on the Internet.

Question 2: What is, according to you, an open communications infrastructure?

An open communications infrastructure is developed and used according to the concept of network neutrality. Net neutrality relies on the principle that network management should be free of restrictions or limitations regarding content, application and services, or the kind of device that may be attached to the network. No discrimination shall be made regarding the sender, the recipient or the nature of the transmitted informaion. Net neutrality thus guarantees that the flow of information that runs trough the communications architecture is neither blocked nor degraded by telecommunications operators (except for security reasons, when the network is under attack), so that end-users can freely and efficiently make use of the network.

The principle of openness, at the root of the development of the network, is undoubtedly economically viable and coheres with current infrastructure management practices. It is indeed a core element of the regulatory schemes that apply to other infrastructure commons1, such as transportation networks or energy grids. It is clear that given what is at stake - citizen’s rights and economic development (see question 3)-, regulators are legitimate in imposing public interest requirements like net neutrality onto telecommunications operators. The strategic role of broadband networks largely justifies that the architecture of such networks may not respond solely to the telecoms operators’ commercial logic. It is all the more obvious when one considers, for instance, the various public funds aimed at supporting broadband deployment (see for example, the subsidies granted for high speed Internet lines in rural areas included in both EU and national recovery plans2).

Question 3: How does openness affect citizenship and competition in the European Union?

The result of more than 25 years of technological innovation, the wide spread of communication and computations capacities in developed countries is having deep structural consequences in our societies. As every citizen or business-oriented organization can now rely on the openness of the Internet to perform their activities, the production and the circulation of information, knowledge and culture are being democratized. The barriers to entry are sufficiently lowered for people to participate more fully into the social, economical and political life. However, for these new modes of participation to thrive, Internet users – whether citizens or businesses - have to retain a set of rights and freedom, which are partly preserved through keeping the network open. The very possibility of users to participate to building Internet, is guaranteed by a neutral Internet that won't discriminate them from uploading content.

In return, openness will enhance citizens freedom by allowing them to engage in the production of the cultural goods that surround us, which are today mostly controlled by the handful of corporations involved in the media industries. In that respect, net neutrality can achieve a fuller conception of free speech, as the French Constitutional Council asserted in its decision against the HADOPI law implementing “three strikes” policy against file-sharing3. Finding that the law disrespected the 1789 “Declaration des droits de l'Homme et du Citoyen”, the Council stressed that free access to the Internet had become essential for the proper execise of the freedom of expression and communication. By doing so, the constitutional judges implicitly recognized that an open Internet provides us with the opportunity to deepen people’s freedom and autonomy, and therefore improves democratic processes.

Also, net neutrality allows for more efficient markets, in which information is not held back by a few companies. The concept of “innovation without a permit”, where every small actor can innovate and compete with the incumbent giants is the root of the development of Internet as we know it today. Studies show that these new market structures facilitate innovation and competition, as economic actors take advantage of the communications network to launch new services4. Incumbent actors in the media and the telecom industries have an obvious interest in perpetuating their control over information and communication networks, and try to do so by, for instance, engaging in overt “wars” against file-sharing5, or by banning innovative VOIP applications from mobile telecommunications services6. These actors thereby attempt to avoid competition in order to protect their dominance on these markets without having to adapt their business-models. However, it should be clear that it makes no sense for public policy to support such endeavors.

It is evident that society as a whole benefits from an open network. Of course, we need to find ways of funding the deployment of better broadband communications, which require significant investments. But the upgrade of our communication infrastructure should not be completed at the expense of a potentially enhanced citizenship, effective competition or innovation. The derogations to the principle of net neutrality should remain as minimal as possible, and rely exclusively on unequivocal public interest objectives.

1. 1. For an assessment of the socio-economic benefits of open-access provisions in infrastructure commons regulation, see this paper by Brett M. Frischmann. http://outreach.lib.uic.edu/www/issues/issue12_6/frischmann/

2. 2. The EU recovery plan unveiled in January 2009 provides €1 billion for rural broadband. http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=MEMO/09/35&forma...

3. 3. Decision rendered on June 10th, 2009. http://www.conseil-constitutionnel.fr/conseil-constitutionnel/root/bank/...

4. 4. A thorough overview of the way new networked technologies transform markets is offered in The Wealth of Networks, by Yochai Benkler. http://cyber.law.harvard.edu/wealth_of_networks/Download_PDFs_of_the_boo...

5. 5. For an analysis of the disastrous consequences of such copyright enforcement, see Op-Ed by American legal scholar Lawrence Lessig. http://www.playboy.com/articles/our-new-prohibition/index.html?page=1

6. 6. Such strategy is being pursued by telecom operators like Orange and O2 in Europe or AT&T in the United States. These companies have unilaterally decided to disable the use of the Skype iPhone application over their 3G networks. http://www.intomobile.com/2009/04/06/skype-for-iphone-banned-by-carriers...